Sök:

Sökresultat:

28 Uppsatser om Anknuten förvaltning - Sida 1 av 2

Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

JÀmstÀlldhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning : FrÄn politiskt beslut till aktiv praktik

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

VÀsentlig Anknytning : - Anses anknytningsfaktorerna Äretruntbostad, familj och vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning till Sverige?

I Sverige kan individer antingen bedömas begrÀnsat eller obegrÀnsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller vÀsentligt anknuten fö- religger obegrÀnsad skattskyldighet och svensk beskattningsrÀtt för samtliga in- komster. IL rÀknar upp olika grunder pÄ vilka individen kan bedömas vÀsent- ligt anknuten pÄ. Antalet rÀttsfall pÄ omrÄdet pÄvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmÀtts större uppmÀrksamhet och betydelse Àn övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning.

Vad fÄr organisationen för betydelse för stiftelser?

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

BIM i förvaltningsskedet

Syftet med den hÀr studien Àr att förbÀttra informationsflödet frÄn projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att vÀcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen frÄn projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom omrÄdet BIM visar att stor fokus lÀggs pÄ projektering och produktion men det Àr ett vÀldigt litet fokus pÄ förvaltningen nÀr man talar om BIM.MÄlet Àr att konkret kunna visa vad informationen Àr vÀrd och att visa vilken information förvaltare anvÀnder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie, intervjuer och berÀkningar. Förvaltare har blivit tillfrÄgade vilken information de anvÀnder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrÄgad ifall denna information finns att tillgÄ i projekteringen och produktionen. VÀrderingen av informationen har sedan gÄtt till pÄ tvÄ sÀtt. Det ena sÀttet Àr att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information pÄ nytt.

Mellan retr?tt och nyorientering. En studie om det offentliga ledarskapet.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Är en schimpans bĂ€ttre pĂ„ att skapa avkastning Ă€n en professionell fondförvaltare? : En jĂ€mförande studie om historisk avkastning av förvaltade fonder och slumpmĂ€ssigt genererade portföljer

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

FÄngstDataBanken : En administrativ webbplats fo?r Sportfiskarna

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

Den redaktionellt anknutna bloggen : Ett komplement till den traditionella journalistiken

Syftet med denna C-uppsats Ă€r att beskriva den redaktionella bloggens format med hjĂ€lp av tre huvudfrĂ„gor. FrĂ„ga ett rör innehĂ„ll och Ă€mne i redaktionellt anknutna bloggar, frĂ„ga tvĂ„ hur dagstidningar förhĂ„ller sig till bloggformatet som en del av utbudet pĂ„ den egna webbsidan och frĂ„ga tre hur bloggen anvĂ€nds av och pĂ„verkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara frĂ„ga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys av totalt 30 blogginlĂ€gg frĂ„n tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara frĂ„ga tvĂ„ har jag gĂ„tt igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhĂ„llningssĂ€tt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen Ă€r en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginlĂ€ggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen gĂ„r att se med exempel dĂ€r enskilda bloggförfattare hĂ„ller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhĂ„llningssĂ€tt till bloggen som en del av utbudet pĂ„ webbsidan.

Id?er om helhet i offentlig sektor - En studie av G?teborgs stads stadsutvecklingsf?rvaltningar

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Corporate Social Responsibility - Lost in Translation? : Hur CSR som idé tas emot i offentlig sektor

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

NATURMINNENS F?RVALTNING OCH SKYDD: Inventering i V?stra G?taland

Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.

Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning

The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

VĂ€sentlig anknytning 3:7 IL : - Är de mest betydelsefulla anknytningsfaktorerna bostad, familj och vĂ€sentligt inflytande i Sverige förutsĂ€gbara för den skattskyldige?

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

Fri lek i Ärskurs tre - Lek pÄ rasterna

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i Ärskurs tre, lek pÄ rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga SamhÀlle, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi besökt en skola som Àr placerad i en mindre stad i SkÄne. DÀr observerade vi barn i Ärskurs tre nÀr de hade rast.

1 NĂ€sta sida ->